Ett av de märkligaste byggprojekten i Stockholm de senaste åren är byggmästaren Sven-Harry Karlssons privata monument över sig själv. Det rör sig om att gulfärgat hus, som inrymmer en konsthall, och är beläget vid Vasaparken i centrala Stockholm. Ur de flesta perspektiv ser det ut som ett trevåningshus, men det beror på hur man definierar ”våning”. Ovanpå konsthallsbyggnaden finns nämligen en kopia av Ekholmsnäs herrgård på Lidingö, i vilken Sven-Harry Karlsson bodde i många år. Det enda som skiljer kopian från originalbyggnaden sägs vara ett fönster, som av ventilationsskäl inte kunde sättas i kopians vägg.

På taket

I denna del av konsthallen visas den konst som Karlsson hade på väggarna i herrgården. Det rör sig alltså inte om några reproduktioner på canvastavlor, utan om de riktiga verken. Gården där Karlsson bodde i 30 år är numera såld, och kanske är det ett uttryck för saknad att han låtit inreda konsthallens översta våning på detta sätt. I en intervju säger han att han flyttade så många gånger som barn att han velat skapa en plats där han verkligen känner igen sig. I bokhyllorna står hans böcker och på soffbordet ligger hans fjärrkontroller.

Varför gör han detta?

Det verkar som Sven-Harry Karlsson, född 1931, vill bygga ett mausoleum över sig själv. I Frankrike är det vanligt att presidenter slutför storslagna byggprojekt under sin tid vid makten, och kanske kommer vi att få se fler svenska miljonärer sjösätta liknande projekt i framtiden. Det är dock inte troligt att alla kommer att öppna konstmuséer, men kanske bibliotek eller muséer över sin egen gärning.

Att samla på konst kan vara betydligt mer än bara en hobby på fritid eftersom att det för dem som verkligen är engagerade i konsten både är en spännande jakt att få tag i konstföremål som sedan blir en betydelsefull del av ens hem. För medan vissa ser konsten som en finansiell investering inför framtiden är det andra som istället får en emotionell koppling till sina konstföremål. Oavsett vad man själv har för personliga motiv till sitt stora konstintresse, är alla konstsamlares gemensamma skräck att någonting ska hända med ens konst. Det kan handla om allt ifrån olika skador som kan uppstå i ens hem eller där man förvarar konsten till att konsten hamnar i orätta händer. Som konstsamlare gäller det därför att man förebygger de olika riskerna som kan uppstå. Även om konsten ofta har ett faktiskt värde i pengar, som kan ersättas, så finns det även kulturella och historiska värden som inte går att ersätta om något skulle hända.

• Brand är en av de stora riskerna. Oavsett var man förvarar sin konst så bör man därför satsa på brandskydd som brandvarnare, pulversläckare och brandsläckare. Kan man så fort som möjligt själv släcka branden med någon av dessa typer av hjälpmedel så minskar risken för att branden ska spridas och skada konsten. En eld kan spridas snabbt och liv måste alltid räddas före konst, vilket gör att det inte är säkert att konstföremålen alltid hinner räddas.
• Fin konst är i de flesta fall stöldbegärlig och inbrott i ens bostad kan göra att ens konstföremål försvinner på villovägar. Genom att installera larm i lokalen eller bostaden där konsten förvaras minskar man risken att ett inbrott kommer att bidra till att något av konstföremålen blir stulna.
• Att ha en bra försäkring för ens konstföremål är ett sätt att minska den ekonomiska skadan om något skulle hända med ens konstföremål. Hos de flesta försäkringsbolag kan man innan man tecknar en försäkring behöva undersöka om det behövs en extra tilläggsförsäkring.